september 17, 2003

Man kan till och med dö

För några dagar sedan droppade boken Maraton in genom postluckan. En present av tidningen Juoksija som ju Peter får nuförtiden. Ser ganska anspråkslös ut, men innehållet verkar faktiskt riktigt vettigt! Det mesta man behöver veta som maratonnybörjare - t.o.m. hur man springer in i döden! Fast Kapitlet "Juoksukuolemat" (på svenska ungefär Löpningsdödsfall) är kanske inte det som känns mest relevant just nu ;-)

Jag har överhuvudtaget svårt att ta ut mig till hundra procent när jag springer. Något som märktes nyligen när vi gjorde en spontan intervallträning - Peter hade betydligt mer psyke för det. Har nog alltid sprungit mest för att det känns så bra efteråt, men antar att man är tvungen att ta ut sig lite mer för att faktiskt gå framåt. Men våra vanliga joggningrundor på 7-9 km känns åtminstone ganska lätta nuförtiden. Snart kan vi säkert börja töja ut dem till över 10 km då och då. Sakta men säkert... :-)

Posted by annika at september 17, 2003 07:53 EM