Hur många gånger har man inte hört hur viktigt det är att ta det lugnt i början... Men ändå springer man där fastän bakre lårmuskeln spänner oroväckande och vaderna värker ;-) Jag har igen efter ett antal månaders paus insett hur trevligt det är med endorfinerna strömmande i kroppen efter en bra träning, så nu kan jag liksom inte hålla mig... Nu när det dessutom är maraton som sporrar! Faktum är att jag joggade till gymet i stället i dag och passade på att träna överkroppen - den blir ju inte tränad i löpning. Några stora muskler lär jag nog inte få med de tyngder jag nu använder! Som tur blir det nu några dagers vila i Stockholm, så risken att bli övertränad minskar lite... ;-)
Posted by annika at augusti 8, 2003 01:48 EM