Färdigt Pottrat
Under veckoslutet läste jag äntligen Harry Potter and the Order of the Phoenix. Eftersom många ännu planerar att läsa den ska jag inte säga för mycket om boken, men några få kommentarer är säkert tillåtna.
Boken var riktigt typisk Harry Potter, få saker överraskade mig i den. Det är egentligen inget fel i att den liknar dom andra, men eftersom det här redan var den femte romanen i serien borde den kunna skilja sig från mängden på nåt annat sätt än på sidornas antal. 760 sidor är OK ifall en bok innehåller tillräckligt mycket nytt, själv skulle jag ha önskat mera fantasifulla och humoristiska paralleller mellan magi- och riktiga världen eller flera nya magiska trick. Det jag mest tycker om i Rowlings böcker har just varit varit skillnaderna och likheterna mellan de båda världarna och det sätt vardagliga fenomen och överförts till den magiska världen.
Ungefär mellan sidorna 100 och 250 kändes boken inte lika fängslande som dom andra romanerna varit, men efter det fastnade jag och läste slut den ganska snabbt. Det var en bra och trevlig veckoslutsbok, men Rowling kunde gärna antingen ha förkortat den lite eller försökt hitta på lite nya saker och händelser. Och inte var den heller så "mörk" och full av död som det påståtts på förhand. Kanske var den här romanen mera ungdomsboksaktig än dom tidigare och därför inte riktigt lika intressant.
Jag kommer inte lika ivrigt vänta på nästa del av serien, men att jag läser den direkt den kommer ut torde nog vara säkert.
