Ett inlägg på Kari T påminde mig om att det idag är bokens dag i hela världen. Det är Unesco som står bakom händelsen och dessutom verkar det som om det också är copyrightens dag. Upphovsrätt är både bra och viktigt, men nu när det överdrivs på många håll i världen väljer jag att hellre fira bara bokens dag.
Dagen till ära har författaren Leena Mäkijärvi suttit i Akademiska bokhandeln och försökt skriva en bok på tolv timmar. Klockan fem var nio kapitel skrivna och i morgon på morgonen finns boken färdigt tryckt i bokhandeln. Också i Tyskland har man snabbskrivit. Låter helt roligt, men jag har inte riktigt förstått nyttan med det hela...
Själv tänker jag fira bokens dag med att läsa The Mind Map Book av Tony Buzan och Grokking the Gimp av Carey Bunks. The Mind Map Book är färdigläst om nån timme och jag är ganska nöjd med boken. Orsaken att läsa boken var att jag behövde nya metoder och idéer för att organisera mina tankar och för att planera arbete och olika texter. Det som irriterar mig med boken är författarens sätt att skriva som om hans metoder skulle lösa alla problem och passa både allt och alla. I dom flesta kapitel kommer Buzan ihåg att nämna hur dåligt vanligt "lineärt" antecknande är, fast det finns mycket mellan en mind map och långa anteckningar med fullständiga meningar. Själv har jag hittills inte använt mind maps, men nog har jag ändå använt korta ord, symboler, två dimensioner, pilar, kategorier och hierarkier när jag dokumenterat mina tankar.
Hur som helst fick jag många bra idéer av boken och nu återstår bara att börja öva sig och därefter tillämpa metoderna.
