Ordning i oordning
I ett välskrivet och mycket intressant inlägg skrev Gustav Holmberg i morse om ordningen som döljer sig bakom röriga skrivbord. Röriga, och till synes kaotiska, skrivbord hör också till mitt sätt att arbeta och jag håller fullt med Gustaf:
"Det är ett avancerat arkiverings- och klassificeringssystem där den kronologiska dimensionen tillsammans med ett rudimentärt system för systematisk klassifikation kodats till spatiala dimensioner: jag vet var jag lagt vad och när."
Det är klart att man inte alltid vet "exakt" var ett papper är, men normalt vet man i vilken hög det finns och ungefär på vilket "djup". I den intressanta The Economist-artikeln, som Gustav refererar till, nämner man två forskares sätt att klassificera människor i "filers" och "pilers". Enligt dem är inte inmappande av allt papper alltid heller effektivt:
"Filers have two problems finding stuff: they tend to file too much, because they have put so much effort into building a filing system, and they often find it hard to remember how they categorised things."
Att sprida pappren över hela bordet är ett sätt att temporärt hålla reda på sina tankar och enligt artikeln också ett sätt att spara papper som man ännu inte har kunnat kategorisera:
"People spread stuff over their desks not because they are too lazy to file it, but because the paper serves as a physical representation of what is going on in their heads—“a temporary holding pattern for ideas and inputs which they cannot yet categorise or even decide how they might use” [...]. The clutter cannot be filed because it has not been categorised. By the time the worker's ideas have taken form, and the clutter could be categorised, it has served its purpose and can therefore be binned. Filing it is a waste of time."
Själv tycker jag att en annan viktig orsak att sprida allt över bordet är att det då är lättare att komma ihåg vad man ska göra. Sitt eget bord ser man dagligen, men det som man arkiverar i mappar tenderar att försvinna för gott; åtminstone jag brukar inte bläddra igenom mina mappar varje vecka. Det finns inte heller nån risk att man inte skulle hitta sin nya post - varje morgon granskar man snabbt det översta lagret på bordet och alla oidentifierade papper blir genast klassificerade som post.
En bra orsak att ha tomt bord då och då ser jag - det är helt enkelt mera hygieniskt, eftersom städpersonalen då kan torka det. På arbetsplatsen vänjer man sig dock med olika personers skrivbord: när jag senast städade mina bord var det en kollega som trodde jag hade flyttat ut ur rummet, när man inte såg ett enda papper :-)
