« Kopieringsskyddade cd-skivor | Main | Straight Dope »
december 3, 2002
e-historia
Det är ganska vanligt att man utger böcker, som innehåller nån känd eller okänd persons brevväxling (t.ex. Sibelius eller Jörn Donners farmor). Utgående från breven bildar man sig en uppfattning om en viss tid och om personen i fråga. Bevarad personlig kommunikation, främst i form av brev, är alltså viktigt för historieskrivningen. Det är inte bara historieskrivarna eller t.ex. litteraturforskarna som är intresserade av kända personers korrespondens, utan också själv kan det vara trevligt att arkivera sin egen "historia" och läsa om 30 år.
Så här var det alltså för hundra år sedan, när man alltid kommunicerade per brev eller "face to face". Jag har ibland funderat på hur det fungerar idag, när vi sköter en stor del av vårt kommunicerande med hjälp av telefon och epost. Av det här sparas inget för historieskrivningen (förutom telebolagens loggar, som cheferna sedan snokar i, förstås). Jag skriver aldrig brev (inte heller dagbok). Mina telefonsamtal har jag inte tänkt börja logga, men kan jag på nåt vettigt sätt arkivera min personliga e-posttrafik?
Jag tänkte på det här för en tid sedan och bestämde mig för att pröva på arkivering genom att inte mera radera alla onödiga personaliga mejl från inboxen. I stället har jag en arkiveringsfolder, där jag sparar största delen av mina personliga mejl, både mottagna och skickade. Mejllistor, spam och cirkulerande vitsar anser jag inte vara speciellt personliga.
I något skede borde man sedan skriva ut ett par års korrespondens (i ett relativt tätt format) och slänga upp på vinden i en låda. Den kan vara helt intressant att läsa redan om 10 år, eftersom jag verkar glömma redan en månad gamla mejl. I vilket format det sedan lönar sig att spara "mejlfolders" eller med vilket verktyg man lättast printar ut det och i vilken form vet jag inte.
Posted by peter at december 3, 2002 10:04 EM